söndag 21 april 2013

HANDVÄVT!!!!


Några elevarbeten som gjorts under våren på utbildningen
Textil- & Mo
dedesign i Skara





















Jacka i ull. Design, konstruktion, vävning och sömnad utfört av
Åsa Tidqvist






Väska by vavstrid, on Flickr









Kuvertväska i koppartråd
Design, konstruktion, vävning och montering
utfört av Amanda Tegeborn
by  vavstrid 








Bild i damast. Design och vävning 
Åsa Tidqvist











Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en
Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 3.0 Unported Licens.

måndag 15 april 2013

Bilder på internet





Detta inlägg är en del i den kurs "Distanspedagogik och lärande"som jag går på Göteborgs universitet. Inägget ger bra tips om hur man på enkelt och tillåtet sätt hanterar bilder på internet.


Bomullsfält strax innan skörd


Original, plagiat, upphovsrätt är områden som jag upplever de vuxna studerande jag möter har ganska god uppfattning om när det gäller hantering av textmaterial från nätet Glyn Moody anser i artikeln http://stirtoaction.com/?p=1077 att den yngre generationen ignorerar eller är omedveten om de mer exakta reglerna i upphovsrätten. Vad eleverna ofta inte tänkt på eller har så stor erfarenhet av är hantering av bilder, varken sina egna eller andras bilder. Jag kan heller inte säga att jag varit ett gott föredöme i den undervisning jag haft och har.

Det är så otroligt lätt att hämta en bild av den ofantliga mängd som finns tillgänglig. Mitt undervisningsmaterial publicerar jag på den slutna s.k. vuxenwebben, som är den gemensamma lärplattformen, så det handlar ju inte om att visa bilderna för annat än en sluten grupp, om nu inte någon elev sparar ned materialet och använder det vidare.
Det finns en oändlig tillgång på bilder på nätet men när det gäller att hitta bildmaterial till specifika områden, t ex i dräkthistoria el textila material skanna jag ofta in bilder från böcker, utställningskataloger mm. Min egen bildsamling är ofta också en resurs. 
Att hämta bilder från nätet eller från litteratur innebär ofta att upphovsmannen ska kontaktas, för att ge tillstånd att använda bilderna. Det känns som en stor begränsning och tiden finns inte för att leta reda på adresser och vänta på ett ev. svar. Då är det lätt att använda bilden ändå. Hoppas jag kan hantera detta bättre framöver. Genom olika resurser, inlägg och kommentarer under olika workshops som hör till kursen ”Distanspedagogik och lärande” har jag fått många bra tips från lärare och gruppkamrater på länkar och sidor som jag använder i detta inlägg.

Creative Commonslicensiering, CC är en uppsättning regler som anger hur den som är upphovsman tillåter att materialet får användas. Creative Commons är en ideell organisation med syftet att hjälpa de som skapar och vill dela med sig till av sina verk. De sex licenserna är internationella och symbolerna gör det tydligt vad som gäller för respektive licens. Upphovsmannen väljer själv vilken som ska gälla.

Creative Commons erkännande
Creative Commons erkännande, dela lika
Creative Commons erkännande, inga bearbetningar
Creative Commons erkännande icke-kommersiell
Creative Commons erkännande, icke kommersiell, dela lika
Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar 


På CC webbsida finns tydliga instruktioner och guider hur man licensierar sitt eget verk, vad som gäller när man använder licensierade verk, hur man söker och vad de olika licenserna omfattar.

Bildtjänsten Flickrs http://www.flickr.com är en databas med, enligt Glyn Moody, 6 billioner bilder. Bildbasen är en bas för den som vill visa upp sina bilder och belägga dem med en licens. Den har en bra sökfunktion där man också kan välja att begränsa sin sökning till bara bilder med CC licens.
Genom att skapa ett eget konto på Flickr kan man lätt ladda upp sina bilder, ge dem den en CC licens och på det sättet också göra dem tillgängliga för andra under de villkor man valt.
Följande länk finns visar hur man gör: CC

Följande screencast visar tydligt hur man både hämta kan bilder med CC-licens och få med den licens som gäller för bilden in till dokumentet eller till sin blogg http://screencast.com/t/3I2DXpwz2fE9

På sidan Wikimedia Commons finns också mycket bilder att hämta. De har lite olika licenser men det framgår tydligt vad som gäller för respektive bild eller resurs man vill ladda hem och använda.

På skolverkets PIM-utbildning http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/bild/a/7/ finns en förteckning över bra bildarkiv en resurs som framför allt kan vara i undervisningssammanhang. Till varje arkiv finns en text om respektive bildarkivets innehåll som gör det lättare att hitta söka i lämpligaste bildarkiv.

Tillgång till den stora bildbank som finns på internet är en stor resurs som också innebär att jag delar med mig av mitt material till andra. Att hantera bilder på ett tillåtet sätt, andras såväl som mina egna, för att använda i undervisning, på lärplattform, i bloggar eller andra sammanhang på internet är enkelt.


Bomullsboll med fibrer

Cotton boll open by agrilifetoday, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  agrilifetoday 


Bomullsblomma

måndag 1 april 2013

Silke- ett material till dataskärmar och optik






Silkeslarv



Det mytomspunna mullbärssilket har producerats av silkeslarven Bombyx mori i mer än 5000 år.  Larven äter under en månad enorma mängder mullbärsblad för att sen under ca en vecka spinna in sig i en kokong av silkesfibrer. Larven producerar en ca 4000 m lång fiber som hasplas, lindas av och används till silkesgarner för vävning och stickning. Vi uppskattar sidentyget finlek, styrka, glans, elasticitet och mjuka fall.



Silkeskokong

Forskare i USA utvecklat en metod där silkesfibern kan användas till konstgjorda kroppsdelar, vikbara datorskärmar och nedbrytbar optik.
I en artikel i Illustrerad Vetenskap nr 1/2012 skriver Lennart Kiil om den banbrytande forskningen. Kokongerna lindas inte av som vid framställning till garn utan löses upp i sin helhet av vatten och natronlut tills silkets huvudbeståndsdel, fibroinet frigetts i vattnet. Av det då vattenlösta silket kan forskarna tillverka bl. a en mycket tunn silkesfilm. Filmen kan läggas i flera lager på varandra och ge material med olika flexibilitet och styrka.

Forskarna ser stora möjligheter i det ”nya materialet”. En vikbar bildskärm som kan fällas ihop och gör den lättare att transportera. Skärmen kan sen anslutas till en dator. 

Silke kan kapsla in sensorer och antenner som samlar in data inne i kroppen, sänder ut signalerna till mottagaren om sjukdomstecken. Medicin som är inkapslad i silke kan programmeras så att medicinen frigörs i jämn takt över en viss tid inne i kroppen. Silkesfilmen som är genomskinlig kan användas till optik och bland annat till att behandla skadade hornhinnor eller konstgjorda till linser. Det rekonstruerade silket fungerar biologiskt och integreras i levande vävnader. Fibern är helt nedbrytbar och skadar inte kroppen.

Silke är ett miljövänligare alternativ än plast eftersom materialet är miljövänligt i alla led, bryts ned i naturen och inte innehåller några skadliga ämnen.
Ett framtidsmaterial!

tisdag 26 mars 2013

Att introducera Twitter i klassrummet



Twitter, ett populärt digitalt medium, en s.k. mikroblogg som används i både privata och offentliga sammanhang. Att arbeta med Twitter i skolan ger stora pedagogiska fördelar och diskuteras av David Perry i artikeln ”Using Twitter – But Not in the Classroom: Twitter as a Tool to Expand Classroom Conversation”. 
Jag har tagit del av artikeln och gör en sammanfattning av hans erfarenheter och arbetsmetod.


Twitter är en kommunikationsplattform, en mikroblogg som kan användas med en rad olika syften. Ett twitterinlägg, en tweet, är ett kort meddelande och innehåller aldrig mer än 140 ord. En tweet kan vara ett kortare påstående eller liknande eller innehålla mer information i en sammanhållande text samt en länk där det finns mer att läsa. Inläggen kan organiseras och kan göras sökbara genom # s.k. hashtags.

Språklärare använder Twitter för att låta eleverna träna språk t ex italienska genom att kommunicera med inhemska elever i Italien. Andra lärare använder Twitter som ett kreativt medium och låter elever inta en fiktiv persons roll och under kanske en vecka tweeta som den personen. Twitter används som en möjlighet för elever att under stora en föreläsning ställa frågor till föreläsaren under pågående föreläsning.
Perry menar däremot att den stora pedagogiska vinsten är att använda Twitter som ett verktyg för att uppmuntra och utveckla kommunikation utanför klassrummet. Han jämför Twitter med ett cocktail party, en mängd möten och konversationer, där man inte behöver vara närvarande hela tiden och delta i alla samtal, kan gå till och ifrån och delta i olika konversationer.

Perry använder en arbetsmetod i steg, där han med hjälp av Twitter utökar klassrummet, ger ledtrådar och uppmuntrar eleverna ta del av den konversation som sker utanför skolan. Att ge eleverna en grundkunskap om ämnesområdet och göra dem väl förtrogna med termer och begrepp som är användbara i sammanhanget är första steget.

För att förstå hur Twitter fungerar skapar eleverna ett eget konto och börjar följa lärarens konto, klasskamraternas konton och 10 personer som de inte känner eller vet något om. De ska t ex söka efter och följa personer som direkt relaterar till kursinnehållet eller som har ett jobb de vill jobba med framöver. De ska också fokusera på en av personerna och beskriva varför andra vill följa honom.

Eleverna nästa uppgift är att skicka minst 10 tweets till sina klasskamrater. Enda kravet är att de som ska spridas ut över en viss tid. Diskussion som följer om elevernas erfarenheter är viktig, vad fungerade, vad och vad behöver de hjälp med. I detta skede upplever många att Twitter är en typ av chat eller sms. Nästa steg är att få dem att uppleva Twitter som ett redskap kopplat till uppgiften och kursmålet och förstå hur Twitter fungerar för att hitta intressant kunskap.

Efter information och hur #, hashtags fungerar, en gemensam hashtag introducerats för hela klassen börjad de förstå hur Twitter fungerar. Alla tweets som hör till klassens konversation innehåller material för deras gemensamma uppgift. De ser hur konversationer blir sökbara och organiseras och vilka fler som har intresse i samma ämne. Tweets innehåller olika mycket information och det är också viktigt att förstå att det finns flera nivåer och hänvisa till webbplatser där mer nyanserade och djupare kunskaper kan finnas. Elevernas sista uppgift är att skicka minst 15  tweets med länkar till mer information på webben, fem av dem måste innehålla en hashtag.

I detta skede tycker Perry att han ofta ser att eleverna börjar först på vilka möjligheter tweetandet har, de börjar hitta vägarna till relevant material, skicka länkar och integrera med varandra. De delger även lite mer personlig information, om vad som händer i helgen, hur de tycker det går med uppgiften vilket är viktigt för gemenskapen.

Arbetet på Twitter får inte ske bara där ute på mikrobloggen, utan måste vara en integrerad del av vad som händer i klassrummet. Ett lyckat arbete innebär att eleverna börjar förstår att frågor som diskuteras inte är begränsade till klassrummet, inte till skolterminerna utan är viktiga utanför klassrummet.

Jag upplever att hans metod enkel, mycket pedagogisk och tror att eleverna kommer att gilla arbetssättet.
David Perry är Assistant Professor of Emerging Media and Communications at the University of Texas at Dallas.
Ta gärna del av hela artikeln!

Distansutbildningar inom textil


Stockvault
Distansstudier och lärande online ger möjligheter till ett flexibelt lärande som inte är bundet till tid och plats. Genom den teknikutveckling som sker ökar möjligheterna att studera med hjälp av olika digitala medier. Att via t ex Youtube kunna se hur olika processer går till, se en arbetsgång från början till slut, ta del av viktiga handgrepp mm ger stora möjligheter att lära utan att mötas fysiskt. Filmer kan pausas, ses flera gånger och inlärning kan ta den tid som behövs för var och en. 
Föreläsningar kan spelas in och ses på den egna datorn. Genom nätet finns stora möjligheter att forma inlärningen och kunskapssökandet individuellt och anpassat efter intresse och förmåga.

Många universitet, folkhögskolor och fristående skolor har undervisning på distans. Kurser är upplagda på varierande sätt. Vissa är helt på distans, utan fysiska träffar. Dessa är ofta kopplade till en lärplattform som utbildningsanordnaren använder. Via plattformen kan deltagarna ta del av litteratur och annat kursmaterial. Lektioner, instruktioner och föreläsningar kan finnas upplagda där.  Interaktion med andra deltagare och lärare är viktiga delar för att känna motivation, delaktighet och tillhörighet. Gruppdiskussioner och annan interaktion administreras genom plattformen och gör det möjligt att läsa och ta del av medlemmarnas inlägg och reflektioner. Inlämningsuppgifter och redovisningar görs digitalt, via plattformen.

Andra textila distansutbildningar kan ha en eller flera fysiska träffar då hela gruppen möts. Workshops, föreläsningar, praktiska moment, reflektion och redovisning av genomförda uppgifter och studiebesök kan ligga på programmet.

Idag finns ett stort utbud av textila distansutbildningar. Några exempel på ämnen är digital färglära, mönsterkonstruktion, vävning, digital modeskiss, klädsömnad, broderi, dräkthistoria, bindningslära och flera kurser ges på olika nivåer.


På följande universitet, folkhögskolor och fristående skolor finns textila designutbildningar:


Universitet
Linköpings universitet, Linköping
Textilhögskolan Borås
Uppsala universitet, Uppsala
Umeå universitet, Umeå

Folkhögskolor
Eskilstuna folkhögskola, Eskilstuna
Fornby folkhögskola, Borlänge
Forsa folkhögskola, Forsa
Fristad folkhögskola, Fristad
Kalix folkhögskola, Kalix
Västerbergs folkhögskola Storvik
Önnestads folkhögskola, Önnestad

Fristående skolor
Folkuniversitetet
Klädskolan, Stockholm
Nordisk designskola, Borås
Textil & Läderlaboratoriet, Stockolm









måndag 25 mars 2013

Textil- & Modedesign, Skara


Utbildningen flyttas till Axevalla folkhögskola 

Modedesign, 1-årig utbildning med inriktning mot mode, design och konstruktion.

Start aug 2013